På fredagen visste jag att de var inne på förlossningen men efter att vi hörts på kvällen så hörde jag ingenting fören syrrans killes mamma ringde mig strax före kl 14 och berättade att "de fått en frisk pojke men att Jenni kanske inte skulle klara sig" Hon hade tydligen redan opererats en gång men utan bra resultat så de höll på med ytterligare en operation och hon hade förlorat mycket blod.
Hela jag gick sönder och mina ben bara vek sig. Det gjorde så fruktansvärdt ont och det var precis som att befinna sig i världens mardröm.
Jag ringde Stefan som fick komma och hämta mig och vi fixade snabbt barnvakt så att vi kunde börja bilresan ner mot Karlskrona men på vägen fick jag pratat med syrrans kille och då efter andra operationen verkade läget stabilt så vi vände bilen och åkte hem igen.
På lördag natt fick jag iaf ett sms av Jenni och det var sån lättnad, visserligen hade jag velat höra hennes röst men bara veta att hon fanns där, 86 mil ifrån mig, att hon levde och kunde skicka ett sms var fantastiskt.
Hela söndagen va jag så skör och grät hela tiden, det räckte att Stefan tittade på mig så började jag gråta. Alla dessa tankar. Det var så skönt när Jenni äntligen ringde mig på söndag eftermiddag. Det var det bästa samtalet i hela mitt liv.
Här är en bild på skatten
Nu känns 86 mil som 186 mil, jag önskar verkligen att vi bodde närmre varann. Jag vill ju finnas till när de behöver mig. Jag vill kunna lägga armarna om dem och skydda dem från allt ont. Det får inte hända dem nånting nånsin.
Ikväll gick jag ner till min underbara granne som hade köpt en jätte fin present till mig. En grattis-moster-present. Hon hade skrivit så fint litet kort också så jag blev alldeles tårögd. Som tur är har jag gråtit så mycket de senaste dagarna så jag hade inte så mycket tårar kvar :)
Jag hoppas att jag kan åka ner och hälsa på dem snart. Jag saknar min syster så det gör ont.
2 kommentarer:
hej
verkligen fruktansvärt vad som hänt.
sån tur att allt gick bra och dom får vara hemma och mysa nu!
grattis till dig också att du ska bli mamma och såklart som moster.
många kramar jennifers kompis Malin
Hej Malin!
Ja det är hemskt allt som hände men tur att det gick då bra tillslut:)
Tack så mycket, jag har längtat efter att få bli moster länge så det känns jätte roligt! O det är spännande att vänta på en ny liten krabat i magen :)
Skicka en kommentar