Vilken dag! Inte i någon positiv bemärkelse dock. Vid tio-tiden i förmiddags så fick jag i mig lite fil och en rostad macka men strax efter det blev jag illamående igen och låg på samma plats i soffan fram tills klockan tre. Jag var så matt att jag orkade inte ens slå på TV:n eller ha datorn igång så jag halvsov hela tiden och hoppades på bättre mående. Vid tre-tiden så fick jag i alla fall rycka upp mig lite och ta mig till affären och till dagiset för att hämta lilleman. Inne på affären trodde jag att jag skulle spy så jag fick springa sista biten så jag skulle hinna ut till någon buske om det behövdes men jag klarade mig.
Här hemma har jag ju inte varit någon rolig mamma direkt men Hilding har varit hur go som helst, precis som han förstod att jag var dålig. Han har bara myst med mig och gett mig kramar och pussar hela eftermiddagen. När man har haft en sån här hemsk dag så vet han precis hur han ska få en på topp, vad hade man gjort utan den lille grabben?! Han och hans pappa är verkligen de bästa som finns!
Jag har haft mycket tid att tänka på idag och jag har funderat lite på tiden som kommer när det är dags att åka in till BB. Det känns lite jobbigt att behöva lämna bort Hilding för att föda en ny bebis. Ena dagen kommer Hilding att vara vårat enda barn och sen dagen efter kommer han att vara storebror och behöva dela vår uppmärksamhet med en främling. Funderingarna är väl inte så fokuserade på just att han ska dela vår uppmärksamhet utan jag funderar mer på hur länge vi kommer att vara utan Hilding runt förlossningen. Hur länge kommer man att stanna på BB denna gången? Vill man vara hemma en stund ensam med lillbebisen innan Hilding kommer hem. Jag antar att allt sånt här bara kommer att lösa sig och säkert lösa sig till det bästa men just idag så har jag tänkt mycket på det. Jag är även lite rädd för den där känslan att Hilding helt plötsligt kommer att bli så stor jämfört med hans syskon. Jag vet inte om jag vill att han ska bli så stor.
Nä, nu ska jag försöka hoppa i säng och sova helst utan toalettstolen som min bästa vän...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar